skvallerkalles

En välformulerad sammanfattning av veckan skulle lätt kunna ta er lagom off track & ge intrycket av att vi varit med om en mängd heroiska & episka upplevelser. Vi skulle kunna få er att vrida er i stolarna av ren avund tack vare de groteskt avundsvärda  händelserna vi publicerar här på hemsidan vi stolt kan basunera ut som våran! Man säger ju att skadeglädjen är den enda sanna glädjen, den som får oss att vrida oss i sömnen mitt i natten längs kanten av den slitna, lusätna madrassen.

Vi skulle kunna vrida eran världsbild med ett enda inlägg, har ni tänkt på det? Vi besitter en sån karisma & pondus, att minsta snesteg skulle kunna leda en större förort i fördärvet. Och med ett sånt ansvar, har man inte råd att göra fel. Det vet vi. Så därför skall vi icket föras med osanning, utan endast ge en fulländad uppdatering gällande oss som lugnar våra mödrar till den grad att de inte stormar söder ut & förstör allt i sin omgivning för att se till sina söners bästa.  /Tw&Ja -24/1 10

.

Okej, dags för sanning. Vi har inte varit med om något världsomvälvande eller drakdödande den här veckan heller. Vi anser att om vi drar igång på en lugnare nivå, kommer vi kunna hantera de riktigta äventyren på ett formidabelt vis, kunna delge dem med ett skönare intryck & skippa överdrifterna. Nä den här veckan har varit den mest sansade & ungkarlsaktiga om man ska skippa fin-liret. Antalet speltimmar på dator ökade väsentligt & disken var nog inte mest prioriterad (lugn mamma, det är fixat nu). Inledningsvis började den som de tidigar, med arbetssökande & jakt på billig mat. Doris hade sedan tidigare ett o-exploaterat nummer till en arbetsgivare hon haft kontakt med, som hade sagt att hon skulle ”dra en pling” när hon anlänt till Oschlo.

Så hon utövade handlingen hon blivit manad till att göra & möttes av positiv information. Mannen sa att hon skulle uppsöka honom för en intervju för eventuellt dagis-arbete. ”Vi fattade galloppen med detsamma” (Ur Sommaren med Vanja -79) & ringde samma gutt för att utforska våra möjligheter, & POFF så hade vi också varsin intervju!

Så dagen efter uppsöker vi Jobzones kontor & pratar med mannen från tidigare om eventuella arbetsmöjligheter. Han drar igång med att intervjua oss en & en. Där det kommer fram att det är en bemanningsfirma med inriktning lager, vilket motiverar de två homse-hjältarna att faktiskt ta det truck-kort de snackat om att ta sedan de först anlände till detta land av pengar & förtvivlan (?). Så det är på en rad av händelser ett beslut tas, ett beslut som kommer att förankra kvartettens framtida planer om stadgande & eventuell inkomst.

Resten av veckan fortlöper i ett allt annat än furiöst tempo, som inte skulle imponerat ens den segaste av lodisar. Vi lökade framför våra datorer, sköt upp beslut om ännu ett IKEA-besök samt passade på att gotta i oss en uppsjö av kolhydratsbomber. Själva veckan i sig innehåller inget av rapport-värde, utan det är helgen som gjorde det riktiga intrycket.

Ursprungsplanen för helgen var att gå på bio & se den globala succén ”Avatar” (aváttar, som Runker uttalar det). Doris & Ann var så väldigt taggade & använde de medföljande 3-D bågarna som lockbete. Men ödet hade andra planer för männen i kollektivet. En morgon låg tidningen på bänken, & annonsen om att Hurra Torpedo skulle spela på förstasidan. Vid det skedet började splittring bildas i gänget, & grabbarna släntrar iväg mot egna bestyr. Dessutom var det bestämt att Krille Wessla skulle sätta sig på bussen på fredagen, för att spendera helgen med sina barndoms fighters.

.

Så, händelsernas helg tar vid. Vi möter Krille vid busstation & drar med honom på vår tredje sväng till IKEA för att öka på vårt förråd av sängkläder & gästvänlig utstyrsel. Vi kommer hem, med minimala marginaler innan spelningen är planerad dra igång, enligt den publicerade tiden vi slaviskt anpassat oss efter.  Men, vi hastar & kastar oss på bussen in mot centrum.

Väl på plats, uppe på första parkett med kameran i högsta hugg, hänförs vi av dansk kvalité i dryga timmen!